´n Skultuna

2007-01-28 Delarna till första prototypkåpan har kommit hem.

	Grundkonstruktionen fungerade som tänkt, även de knepigare vikkonstruktionerna. En del småmissar i måtten blir det nästan alltid på första plåten, då det är rätt knepigt att räkna ut storleken vid vikningar och rundade former. Här är kåpan sammanbyggd bakom den nya bygeln och några andra smådetaljer.

	På spåret ser Hg:n ut så här med en tillfällig bottenplåt av styren för proven mot underredet.

	En närbild på LLXJE-bygeln, även här behövs en del småjusteringar.
		top
2007-02-01 En ny drivning från Tomix ser ut att bli riktigt bra.

	I det här läget har jag haft en hel del kontakt med Anders på Nmodell och han låter mig prova ett alternativt underrede från Tomix. Det liknar Kato-chassiet men har svänghjul och måtten är nästan perfekta, förutom att motorn sitter någon millimeter för långt bak. Det går att kränga på kåpan om man kapar lite i framänden på underedet. Men Hg:n ser då ut att ha kommit lite i "bakvikt" med boggierna alldeles för långt fram. Så om vi skall gå vidare får man kompromissa lite med storlek och skala..... Däremot har underredet hyggliga gångegenskaper, betydligt bättre än Kato-varianten. Redan utan ballast klarar loket 6 godsvagnar och det finns plats för rätt mycket ballast under kåpan vilket kommer att göra loket ett par snäpp bättre. Även i original är loket avsett för lättare godstågstjänst, så det stämmer väl rätt bra.


	Loket från sidan, nu med ett par försök till boggie-sidor, detaljerna skall bli lite nättare.
	Ytterligare en suddig videosnutt, nu med provkåpan på Tomix-chassiet hg_tomix.wmv (2 Mbyte)


2007-02-04 Omkonstruktion av kåpan för att passa Tomixchassiet.
	Min tanke är ju att kunna förbereda konstruktionen för en eventuell mindre serieproduktion. Alltså är det bara att försöka hitta en bra kompromiss som fortfarande ser ut som en Hg. Vissa mått måste ökas och andra justeras för att vi skall hitta en balans i utseendet. Här kommer den stora skillnaden mellan att göra en enstaka modell och en som skall kunna göras i flera exemplar. På en singelmodell kan man göra justeringar efterhand där man i första läget gjort en mindre miss. På en seriemodell måste delarna vara rätt när man släpper den, annars måste småfelen justeras på alla modellerna och av alla byggare.

	Och så här kan det se ut på arbetsbänken efter ett tag. Det går åt rätt många provmodellerför att få fram de rätta proportionerna, måtten och vikningarna. Min metod är att ta fram provmodeller i lite grövre papper och i olika storlekar. Det är lättare både att skära till provbitarna och att kontrollera måtten i större skala än N-skalan :-) På bilden syns i bakgrunden ett par prov i H0-skala, en hel hög N-skale kåpeor som använts för att prova anslutningen mot underredena. I förgrunden står den första Hg-modellen jag byggde för drygt tio år sedan, prototypkåpan med "bakvikt" och längst fram ett arbetsexemplar av den slutgiltiga ? konstruktionen i skala 1:100.
		top
2007-02-06 Fortsatt arbete....................
	Arbetet fortsätter med nya moment. - Ny etsning av en plåt för prototyp 2, nu även med bottenplatta och smådetaljer som räcken etc. - Framtagning av boggiesidor och rambalksdetaljer, här är Anders inblandad. Om vi lyckas att få fram mer än ett par singelmodeller åt mig är ju aldrig helt säkert. Men med Hg-loket ser jag stora möjligheter att nå fram till mål, konstruktionen är relativt okomplicerad och blir relativt rättfram och enkel att bygga. (Och garanterat inte så pillig som flakmoppen) Om vi sedan inte behöver justera underredet mer än jag gjort nu ser det riktigt bra ut. Men en tidplan är som vanligt omöjlig att presentera i ett hobbyprojekt....... Det kommer mera....... tror jag i alla fall.........
2007-03-18 Just nu har det gått troll i arbetet.....
	Plåten till prototyp 2 har ännu inte gått iväg till etsning och under tiden har vi fått sedvanliga japanska besked om att Tomix-chassiet för tillfället är ur produktion. Det känns inte som om det verkar vara en framkomlig väg. Så vi tar ett par steg tillbaka, kanske vi genom andra kontakter kan få till ett "custom-chassie" istället. Ett som vi lite bättre kan kontrollera tillgängligheten på. Om vi får till ett sådant blir det dessutom mera rätt från början, med bättre mått på boggier och framförallt borde vi kunna få dit mera tyngd. Detta innebär också att prototyp 2, den lite förstorade "kompromissen" inte är aktuell längre. Tillbaka till att bygga vidare på prototyp 1, den skalariktiga kåpan. Som tur är kan vi nog utnyttja en del av försöken på provplåten till 2:an till det fortsatta arbetet, så allt jobb är inte bortkastat.

	Provkåpa i papper för prototyp 3 till höger. På den är bl.a fronten sänkt och rambalken intgrerad i samma stycke som sidorna. Arbetet med 3:an avvaktar nu besked om det går att ordna ett special-chassie. Om det är OK skall konstruktionen anpassas till det chassiet, om inte........ då blir det väl stopp i utvecklingsarbetet ett tag framåt.

2007-09-09 Äntligen på gång igen
	Efter en del strul har jag nu återupptagit konstruktionsarbetet på egen hand och återgått till prototyp 2. Den nya etsplåten kom hem i slutet på september. Tyvärr hade "korrekturavdelningen" missat ett par plumpar i konstruktionen. Ett par luckor hade "smält" samman med bärplåten likaså några delar av huvrälerna. Några styrenbitar ordnade tillfälliga luckor så att loken ändå kunde byggas färdigt. Men det behövs alltså ytterligare en justering av plåtarna.

	Då båda loken med det lätt modifierade Tomix-chassiet i mitten. Dekalerna tog jag fram redan i februari och till min överraskning passade t.o.m. TGOJ-ränderna perfekt över lyktorna. Kåpor, hytt och luckor blev lika enkla att bygga som jag hoppats. De små lyktorna är betydligt pilligare, räkna med mer än dubbelt så lång tid att få dit dessa som att bygga kåpan. Kåporna har tyngts med volframgranulat för att ge lite mera tyngd till chassiet. Jag lyckades höja vikten på kåporna från 8g till 34g och lite mer skulle man kunna få in i hytten.


	TGOJ Hg 207 i en "modern" målning och med små lykthus


	SJ:s Hg 751 under bygge.
	På bilderna nedan har jag kompletterat med fönsterglas, huvräler, handräcken och reflektorer i lykthusen och prototyperna får väl räknas som klara. Precis som med lyktorna blir det ett lite pilligt jobb, men är man noggrann är det värt mödan.



	TGOJ Hg 207 med den målning den hade under sin sista tjänstgöringstid och utrustad med små Marchall-lyktor. I brist på underreden har TGOJ-loket fått låna ett SJ-lokets underrede vid fotograferingen. TGOJ-lokens underreden skall ha två extra sandboxar på varje boggie


	Här en bild på de nya strömavtagarna av egen konstruktion. De monteras i fast läge, antingen uppfällda eller nedfällda. Till vänster LLXJE och till höger MK2. LLXJE:n kan också byggas i en modernare variant med dubbel "släpsko"