´N Skultuna tack !

I och med att bläckstråleskrivarna fått en stor marknad och blivit vanliga i hemmen har dessa blivit mycket bra för att ta fram fotoliknande bilder, med betydligt bättre fotokänsla än de flesta laserskrivare där man ofta får en mer rastrerad bild. Det har också kommit ut dekalpapper för bläckstråleskrivare.
Ett av dessa är SuperCal som finns både med genomskinlig och vit bärfilm.
Pappret distribueras av Minicars Hobby AB.
Om du går in på deras hemsida http://www.minicars.se kan du leta under återförsäljare för att hitta en handlare på din ort, eller på nätet som säljer pappret.

Hanteringen av dekalpappret blir givetvis lite annorlunda jämfört med laserpappret.
Bläcket i skrivaren är ju vattenlösligt och vi skall ju senare blötlägga dekalen innan den sätts på modellen. Därför innehåller papperssatsen även en sprayflaska med speciell täcklack som skall sprayas över dekalen när den är utskriven.
Man låter bläcket torka ett par minuter och därefter sprayas täcklacken på i ett så dammfritt rum som möjligt annars är det lätt att få dammkorn i lacken.

Nu bör pappret vila minst ett par timmar innan man kan hantera det.

Det är nu problemen börjar, speciellt om man skall göra små dekaler och behöver skära nära de färgade ytorna. Bäst är att använda ett helt nytt skalpellblad och göra ett lätt snitt igenom lacken och filmen där dekalens kant skall vara. Sedan skär man igenom pappret en bit längre ut.
Det som lätt händer är att man får en sprickor i lacken när man skär och där sugs vatten in under vattenbadet eller när man lyfter över dekalen på modellen och då löser bläcket upp sig efter ett tag. Inte direkt, men efter ett par timmar ser man att färgen i bästa fall bara ändrar kulör i värsta fall blir den grumlig och suddig och får genomgående sprickor.

Men resultatet kan också bli väldigt bra. även om man skurit nära dekalen, jag har inte hittat något direkt samband med hur man gör och hur det blir, och jag har gjort många försök!

Här några exempel på både lyckade och mindre lyckade försök.

De första försöken blev nästan oförskämt bra.
En turistbuss från Axelssons busstrafik i Västerås. En busstyp som jag rest mycket i de senaste åren, till England med våra scouter och land och rike runt med ett par av VSK:s ungdomslag i bandy. Dekalerna är ritade i Corel Draw med logon från Axelssons hemsida som underlag.
Bussen är en ommålad Setrabuss från Noch. Här syns att den gula bakgrunden lyser igenom och påverkar dekalens färg

. De ljusa fälten under de mörkblåa "svansarna" skulle vara ljust grå men fick ett stick av grönt genom den skarpa gula färgen, men det stör inte helheten. Bara mig som vet hur jag tänkt mig färgen.

Om du klickar på den lilla bilden till höger kan du se riktigt lyckade dekaler.
Bussen är i N-skala och den lilla texten på kofångaren är bara 0,4 mm och fullt läsbara.
(med förstoringsglas för oss som börjar se lite suddigt

)

Turistbuss i skala N, klicka ör en störe bild


I samband med ommålning av ett f.d. Österikiskt RC-lok till TGOJ:s färger gjorde jag nya försök med samma dekalpapper för att ta fram texter och TGOJ-loggan. Här har jag provat med en begränsad dekal men då var det svårt att hitta rätt blå färg.		Senare gjorde jag hela det blå fältet som dekal, men resultatet blev likadant. Snyggt och skarpt när man satt dit dekalen, men senare när dekalen börjat torka och smita åt runt räfflorna i kåpan började lacken spricka och färgen lösas upp.

Men här på samma lok, ett par pyttesmå dekaler, utskurna relativt nära texten.
Underlaget helt slätt.
De största bokstäverna är 0,6 mm höga.
Så gott som helt knivskarpt !

Den slutliga lösningen för RC-loket kom när Nmodell gav ut sina dekaler för TGOJ:s RC-lok. Då använde jag deras dekal för hela det blå fältet på sidan. De blå ränderna hade jag tidigare målat med hjälp av maskering.

Sista försöket med bläckstråledekaler gjordes på Togdillens Y6:a.
Här kom faktiskt de dåliga egenskaperna på pappret till sin rätt.
Tanken var att förutom litterabeteckningen skulle hela vagnen täckas av graffitimålning, efter förebild från ett vrak som fanns på Banverkets bangård i Västerås.

Vid målningen är det viktigt att spara ut de fält där dekalerna skall sitta. Fälten skall vara vita, eller som här mycket blekt gula, för att färgerna skall bli rätt.

Graffiti-motiven är egna, med bokstavs- kombinationer kända från några av mina världar, järnvägsvärlden och datakommvärlden.
Motiven tecknade jag först på papper innan jag scannade in dom och jobbade vidare i rit- programmet.

Första bilden visar hur dekalen ser ut när den kommer ur skrivaren.Skarp och med en väldig fräschör i färgerna.På andra bilden hur den ser ut efter vattenbad och att ha torkat in på modellen över natten. Suddig, sprucken och allmänt nedgången.

Men kan det bli mycket bättre på ett gammalt rostigt och nedkluddat vrak?

Järnvägshobbysidan av släpvagnen

På den andra sidan av släpet kommer inspirationen från datakommbranschens fikonspråk.

Sammanfattning
Mycket lovande utskrifter men med ett väldigt oförutsägbart resultat.
Blir rätt dyrt om man räknar per lyckad dekal.

Nackdelar:

Vitt och ljusa färger kräver vitt underlag.
Färgen vattenlöslig
Stora problem med att hantera dekalarken vid vattenbad och applicering
Känsligt om man måste skära nära "trycket"
Känsligt för sprickor om underlaget inte är slätt.
Stort spill på material
Bärfilmen täcker hela arkets yta. Dekalen måste skäras ut nära trycket.
(gäller samtliga metoder)

Fördelar:

Utskriftskvaliten blir superb med fotoskrivare
Ger tillgång till fullständig färgskala.
Räcker med vanligt bildbehandlingsprogram.
(Men resultatet blir mångdubbelt bättre med ett vektorbaserat ritprogram)

Kostnader: (2004)
1 startsats med 5 papper 13*21cm och en burk dekallack c:a 319:-
1 refillsats med 10 papper 13*21 cm c:a 319:-

Ungefärlig kostnad per A4 blir 90:-